Våra vägar blir säkrare

Den största länken i vår europeiska logistik är våra motorvägar. De utgör på något sätt venerna som möjliggör den stora produktionens väg till kunderna. Om producent A tillverkar vara A i Tyskland så kommer motorvägarna att göra så att varan når land C, D, E, F, G och så vidare. Genom större långtradare så fraktas varorna till givna länder och hamnar i exempelvis Sverige. Sverige som på samma sätt skickar de varor och produkter vi framställer till Tyskland.

Det som skiljer motorvägar mot andra kedjor i logistiken - tåg, flyg och båt - är att vi vanliga medborgare får samsas om utrymmet. Vi ger upp en del av vår bekvämlighet för att större producenter ska kunna leverera sina produkter. Ett val som är långt ifrån fritt - vore det fritt så skulle vi förmodligen inte se en enda lastbil/långtradare i hela Sverige. Långtradare

skapar nämligen problem. Dels så är de skrymmande och svåra att se runt för en bakomvarande bilist. Dels så är de också svåra att läsa av då fordonet har sämre acceleration än vad en vanlig personbil har. Som en tredje punkt så kan vi nämna att en långtradare - på grund av storleken - innebär en extremt förhöjd risk för skada vid en krock.

Vägmarkeringar ger säkerhet

Allt detta hör ihop och gör att man måste göra vägarna säkrare. Allt för att den viktiga logistiken ska fungera - men utan någon risk för allmänheten. Märk väl - vi säger inte att långtradare ligger bakom alla olyckor och att det inte skulle ske sådana om den tunga trafiken försvann. Så är det inte.

Det vi menar är att man planerar för att tung- och lättare trafik ska kunna mötas och där man försöker förhindra olyckor. Låt oss visa några åtgärder som exempel på detta:

  • Vägmarkeringar: Skapa, tydliga vägmarkeringar ger väldigt god information kring bredd på vägen, kring var man kan köra om och kring var detta är omöjligt. Även avfartsleder streckas upp i god tid och sådana vägmarkeringar gör att de impulsiva handlingarna på många sätt har minimerats. Vägmarkeringar har även kommit att bli utvecklade i städer. Exempelvis så har många kommuner börjar skriva hastigheter och varsla för exempelvis skolor genom vägmarkeringar. Det ger säkrare vägar. Läs mer på http://www.vägmarkeringar.nu.
  • Mitträcken. Hatade? Ja, många har åtminstone väldigt starka aversioner mot mitträcken. Men, de fyller en funktion i att förhindra dels dumma omkörningar och dels också de frontalkrockar som sådana kan leda till. Det finns avigsidor med mitträcken - bilar fastnar, det tar lång tid att få hjälp, bilköer kan uppkomma och resorna tar längre tid. Men, allt det ska ställas varje liv som räddas genom ett mitträcke också. De finns av en anledning.
  • Bredare vägar: Ser man till hur vägarna mellan exempelvis Gävle och Stockholm ser ut så är det en dröm för samtliga trafikanter. Fin asfalt, tydliga vägmarkeringar, dubbla filer och - framförallt - ingen mötande trafik. Bara att sitta bekvämt, ställa in farthållaren och fokusera på att styra bilen på ett säkert sätt. Den - och många andra - måste bli standard i Sverige. Vi säger måste med tanke på att man fortfarande arbetar efter att nå Nollvisionen i Sverige (ingen ska avlida eller skadas allvarlig vid trafikolyckor) och om vägarna inte blir bättre så är det målet att anse som en utopi.
19 Aug 2018